Sökresultat:
61 Uppsatser om Samhälleliga fält - Sida 1 av 5
Revisorns roll inom ekonomisk brottslighet: En analys av f?rv?ntningsgapet och revisorns f?rpliktelser
Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.
L?rar-f?r?ldrarelationen ur ett l?rarperspektiv En kvalitativ studie om samh?llskunskapsl?rares uppfattningar om relationen till f?r?ldrar p? mellan- och h?gstadiet i socioekonomiskt utsatta omr?den
L?rare f?rv?ntas ha en god samverkan med f?r?ldrar. Forskningen st?djer id?n om en god
l?rar-f?r?ldrarelation, d? den gynnar barnens utveckling i skolan. Denna studie lyfter l?rarnas
perspektiv p? relationen utifr?n olika principer p? hur relationen b?r se ut.
Med beaktande av vad som framkommit om hennes destruktiva leverne. En kritisk diskursanalys av hur kvinnor framst?lls i LVM-domar
Den h?r uppsatsen fokuserar p? de sociala praktiker och processer som g?r kvinnor som pekas ut som "missbrukare" till de andra och har som ?vergripande syfte att bidra med kunskap om andrefiering. Mer specifikt unders?ks framst?llningar av kvinnor som pekas ut som "missbrukare" i LVM-domar och hur domarna bidrar till andrefiering av "missbrukare". Genom att unders?ka hur kvinnor som anses vara i behov av tv?ngsv?rd enligt LVM beskrivs och hur deras situationer representeras diskursivt blir det m?jligt att kritiskt unders?ka vilka sociala konsekvenser andrefieringen kan f?.
UTOMEUROPEISKT F?DDAS UPPLEVELSER P? DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN
Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna
och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers
upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder
som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.
L?NGTAN EFTER MODERSKAP En litteratur?versikt om f?rh?llningss?ttet hos kvinnor med ofrivillig barnl?shet gentemot uterustransplantationer
Bakgrund: Uterustransplantationer utg?r en ny behandlingsmetod som ?nnu inte ?r etablerad inom
h?lso- och sjukv?rden. Syftet med ingreppet ?r att ?ka livskvaliteten f?r kvinnor med
livmoderfaktorsinfertilitet. Kvinnor som lider av ofrivillig barnl?shet upplever ofta sorg, psykisk
stress och nedsatt sj?lvk?nsla relaterat till sin infertilitet.
Se mig f?r den jag ?r
Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r en folksjukdom i det svenska samh?llet och m?nga beh?ver
v?rd f?r detta. Sjuksk?terskans roll i den psykiatriska v?rden inneh?ller ansvar f?r omv?rdad
och utf?ra medicinska behandlingar men ocks? att fr?mja individens sj?lvbest?mmande och
delaktighet. Sjuksk?terskan anmodas att arbeta med personcentrerad ansats d?r relationen till
patienten ?r avg?rande.
Syfte: Att unders?ka patienters och sjuksk?terskors upplevelse av v?rdrelationen i psykiatrisk
v?rd.
Bostadsn?ra natur - Gamla l?sningar p? nya problem?
G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.
TRANSPARENS. Att bli bem?tt som transperson inom v?rden
Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering
inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i
v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta
b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna
samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.
ESG-rapportering inom svensk bilmarknad. Analys av hur f?retag p? bilmarknaden presenterar ESG-information
Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka
h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som
innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning
samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar
h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information.
H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som
bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.
Den moderna organisationen i en f?r?nderlig milj? - En kvalitativ fallstudie av ett f?r?ndringsarbete i en svensk nischbank
I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.
Sjuksk?terska p? lika villkor - Hur j?mst?llt ?r det inom sjukv?rden?
I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.
?DEN SOM ALDRIG DANSAR FEL, ?R DEN SOM ALDRIG DANSAR? En kvalitativ intervjustudie om ?ldre personers upplevelser av gammaldans utifr?n ett h?lsoperspektiv
Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla
aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter
?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser,
samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att
aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt
skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.
Hur kan man undervisa om energi i grundskolan fo?r att skapa demokratiska medborgare? : En studie av elevers uppfattningar av energi och energisystemet
Jag har gjort en kvalitativ underso?kning av elevers uppfattningar av energi, energisystemet och sinegen och ma?nniskans roll i detta system. Fokus har varit pa? karakta?ren av elevernas beskrivningar; vardagliga, samha?lleliga eller naturvetenskapliga, och om dessa har na?got samband med elevernas uppfattning av sin egen roll i samha?llets stra?van mot en ha?llbara utveckling. Underso?kningen bygger pa? en fenomenografisk analys av intervjuer genomfo?rda med sex elever i a?rskurs 9.
FRITIDSHEMMETS KOMPLETTERANDE OCH KOMPENSATORISKA UPPDRAG I ANPASSADE GRUNDSKOLAN En kvalitativ fokusgruppsstudie
Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i
fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med
fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen.
Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre
Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell
angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven
definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med
omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det
ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.
L?rares utbildning, undervisning och vetskap om vad elever i grundskolan m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier
Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.